Ibland får jag för mig att han ville ha mig ett litet tag men jag tog för mycket tid på mig. Fast innerst inne så vet jag att han aldrig ville ha mig så som jag ville ha honom. Jag hatar att det var så.
Jag skulle välja honom framför alla andra. Det gör allt annat lite svårare. För jag träffade någon och han har jättesmå fräknar på näsan och keps på sidan och han är alldeles för pojkig för mig men han får mig att känna mig speciell och han får mig att skratta.
Och jag har tänkt lite. För det är sommar och solen går bara ner för att gå upp igen. För ingenting behöver egentligen betyda någonting men jag vet att jag tycker om att vara med honom för att egentligen är jag en ganska sorgsen människa men med honom känner jag mig inte så.
"Ibland får jag för mig att han ville ha mig ett litet tag men jag tog för mycket tid på mig. Fast innerst inne så vet jag att han aldrig ville ha mig så som jag ville ha honom. Jag hatar att det var så."
SvaraRaderaJag tror att det är ett önsketänkande som får människor att överleva. Jag tänker alltid så. Förstorar småsaker som han kanske sagt eller att han tagit kontakt med mig över huvud taget har gjort mig helt galen. Men egentligen vet jag ju att hade han velat ha mig på riktigt hade han kontaktat mig lika mycket som jag kontaktat honom. Det bara är så. Men det känns som att man hellre lever i en lögn eller en slags fantasi än ser sanningen så som den är. Fast det är nästan som att jag vill höra de där hårda orden komma ur personens mun för att verkligen förstå.Annars kommer jag nog fortsätta bygga upp förhoppningar.
Jag tycker att det är så konstigt att man kan vilja ha någon som inte vill ha en tillbaka. Så är det ju nästan alltid. Så är det för mig. Jag tycker att det vore så mycket bättre om man bara kunde tycka om folk som tyckte om en tillbaka lika mycket. Då skulle allt slippa kännas som skit hela tiden. Själv vet jag inte längre om jag vill ha honom som han är, eller om det är jag som byggt upp honom i mina tankar så att han är nästintill perfekt. Men hur kan någon som inte vill ha mig så som jag vill ha honom vara perfekt?
SvaraRaderaDet jag egentligen skulle säga var att jag önskar att jag inte visste hur du känner just nu, men jag gör det.
Jeg begynner virkelig å innse hvor mye flaks man skal ha for å møte noen som man faller for, og som samtidig faller for deg. Oddsene er jo egentlig ikke gode i det hele tatt, når man tenker etter. Det kjennes så leit at man skal måtte bruke så mye følelser på noen som ikke vil ha en like mye. Eller ikke i det hele tatt, engang.
SvaraRaderaåh så fint!
SvaraRaderaVarje gång jag kommer in här på din blogg har du skrivit något jag känner igen mig så himla mycket i.Som det här. Jag föll så hårt för någon som bara ville ha mig ibland, när det passade honom.. Och aldrig på det sättet som jag ville ha honom. Och jag kan fortfarande undra om jag någonsin kommer tycka att någon är så speciell som jag tyckte han var. Om någon annans blickar kan få mig att känna så jävla mycket som hans gjorde. Att vilja ha någon man inte kan få måste vara något av det värsta som finns.
SvaraRadera