måndag 22 oktober 2012

249.

Jag vill inte att livet ska kännas såhär.

torsdag 4 oktober 2012

tisdag 2 oktober 2012

247.

Finaste läsare, åh vad jag tycker om er! Jag tycker så himla mycket om att skriva till er. Om ni bara kunde förstå hur fint det känns när ni skriver så fina saker till mig nästan varje dag. Jag kan gå runt och tänka på det ni har skrivit i flera dagar, för ibland känns allting lite mindre outhärdligt när jag vet att ni finns här.  

Jag önskar verkligen att den där himla boken blir på riktigt snart, jag vill helst bara skriva varje sekund men det går ju inte när man läser sista året och måste avklara den där himla mastern. Fast ändå, på något konstigt vis hittar man väl ändå tid till det som man tycker är det roligaste i hela världen och etthundra sidor ska bara bli ungefär mellan tjugotre och femtio fler och sen, kanske, SNART!

Och samtidigt: just nu är hela världen så himla deppig. Jag vet inte om det är för att det är höst nu, känner ni också så? Jag är rädd för att bli sådär jätteledsen igen. Rädd för att jag har så himla mycket ångest igen. Kan inte sova längre. Lyssnar på podcasts och alla p1-dokumentärer istället. Klarar inte av att gå upp på morgonen för allting känns meningslöst men ändå så gör jag det. Jag tycker inte om den sidan av mig, att jag biter ihop fast jag inte orkar egentligen. Önskar att det fanns någon här bredvid mig som fattade. Men kanske är det såhär med livet, att de jobbigaste stunderna måste genomlidas ensam. Jag vet inte. Egentligen är jag ju inte ensam, men ändå känns det så. 

Men det vänder kanske snart.