måndag 28 november 2011

194.

Jag kommer aldrig att bli kär. Kommer aldrig våga. Det var mitt största problem, och min största rädsla, innan jag träffade Johan.

För sen träffade jag Johan och fast jag inte vågade falla så föll jag (och så hårt). Första natten i samma säng under samma täcke sa jag att jag är en sån som inte faller. Att han måste lova att inte känna. Att det blir så jobbigt då. Att känslor kväver mig. Egentligen var jag nog redan då bara så himla rädd för att tycka om och bli ensam kvar.

Ett och ett halvt år senare lämnade han mig med tusenmiljoner känslor och ett krossat hjärta. På sätt och vis gjorde han precis allt som han hade lovat, och ändå känner jag mig så lurad.

3 kommentarer:

  1. jag har aldrig fått mitt hjärta krossat (helt) så mina ord kanske väger lätt i sammanhanget men jag är övertygad om att du kommer bli kär igen. när du minst anar det.

    SvaraRadera
  2. Att glömma någon när personen kommer tillbaka hur man än gör, är det svåraste som finns. Men det är ingen som kan göra något åt det än du själv, jag var kär i en kille ett helt år efter att han lämnat mig. Men en dag insåg jag att jag inte orkar kriga med mig själv, istället aceptera att han inte vill ha mig. På samma sätt som du sa att den killen inte skulle få känslor. Vänd på det. Det finns någon som väntar på dig, tro på det. Tro på dig själv, snälla.

    SvaraRadera
  3. usch kärlek är så himla svårt. jag vågar inte heller bli kär typ : ( men du kommer bli lyckligt kär igen när du minst anar det och det kommer säkert jag också. kramar på dig! <3

    SvaraRadera