fredag 18 juni 2010

41.

Det är ganska konstigt det där med rädslor. Nästan alla oroar sig ju för framtiden, däribland jag. Jag vill ju bli någon, bli någon viktig. Någon som spelar roll. Jag är fruktansvärt livrädd för att det jag gör inte ska spela någon roll, inte för någon.

Jag oroar mig för kärlek också. Jag har så himla svårt att bli kär. Ibland känns det som att jag aldrig någonsin kommer att bli kär. Jag har tänkt en del på det, att chansen att han jag faller för även faller för mig måste vara väldigt liten.

Jag undrar hur liten.

7 kommentarer:

  1. jag kan inte heller bli kär. det går bara inte.

    SvaraRadera
  2. jag blir kär sen blir allt bara fel. nån dag ska det bli lycklig och fin kärlek som håller i en evighet!!!! underbart skriver du och jag funderar också över det där, men idag kom en uppenbarelse, man kanske ska bli bagare!!!

    SvaraRadera
  3. Dessa tankar är inte lätta och även jag går och funderar och tänker på de ganska mycket, känns som om tiden rinner ifrån än och allt man ville uppleva innan man behövde tänka på framtid och sånt upplevs aldrig (okej jag har precis slutat 9an så nog har jag tid kvar att uppleva saker på men ibland känns det inte som det)

    SvaraRadera
  4. Julia: Åh, jag tror det kommer!

    Lisa: Så blir det nog alltid, i alla fall många gånger. Men så blir det ju också himla rätt och himla fantastiskt till slut hoppas jag.

    ellinor: Åh, det känns som att det var så länge sedan jag hade slutat nian. Fast det är ju himla länge sedan också. Hur känns det att börja gymnasiet? Känns det bra eller mest himla nervöst? Jag tyckte att gymnasiet var miljoner gånger bättre än högstadiet (och då gillade jag ändå högstadiet). Jag önskar nog att jag hade vetat om det innan jag började så hade jag sluppit oroa mig.

    SvaraRadera
  5. jag vågar inte ens tänka på framtiden, jag tycker att den är så förbannat skrämmande och jag har gett upp så mycket så jag vet att det jag gör inte kommer att spela någon roll. kanske inte ens för mig själv.

    framtiden och kärlek måste vara det läskigaste som finns nästan. på riktigt. men allting ordnar sig hoppas jag. till slut.

    SvaraRadera
  6. du skriver vackert. mycket vackert.

    SvaraRadera
  7. Blir alltid lika glad när jag hittar din blogg. Kommer ihåg första gången jag såg din kommentar hos någon annan, kan ha varit Forni(?)och klickade mig in på din blogg och blev helt fast.. Du skriver så himla bra. Sen slutade du skriva i den och jag blev så ledsen tills jag såg en kommentar i en annan blogg tror jag och åter igen klickade mig in till ditt nya ställe. Bloggen var fortfarande helt underbar..
    Jag vet inte varför jag inte skrev ett mail till dig och frågade om din nya blogg men det kändes så personligt på något sätt och jag hade bara läst men aldrig kommenterat.


    Det har gått ett tag och jag hade helt glömt bort hur fint du skriver.. tills jag ännu en gång såg din kommentar hos någon annan. Jag gillar att vi verkar läsa samma bloggar. :)

    Jag är så himla dålig på att kommentera och brukar oftast inte göra det men den här gången tänker jag göra ett undantag. Du skriver så oerhört fint och jag anser att om man tycker att något är fint så ska man säga det !'(eller skriva det!!)

    Sluta inte blogga den här gången. Kram

    SvaraRadera