lördag 15 maj 2010

24.

För ungefär tio månader sedan flyttade jag från staden jag har levt alla åren av mitt liv i. Det var inte ett hejdå-vi-ses-snart, det var ett hejdå-vi-ses-aldrig-igen. Och jag trodde nog att när jag packade ner mitt liv i kartonger den sommaren, då fanns det ingen plats kvar för ångest. Jag lämnade gator och platser och fyra vitmålade väggar på något vis så söndergråtna. Det låter kanske sorgligt men det var det inte. Vi var verkligen klara med varandra, jag och den där staden.

Jag har lärt mig himla mycket av att flytta. Det mesta är så bra och så fint och liksom fjäderlätt. Men jag har också lärt mig att ångest packar ner sig själv i flyttkartonger som inte finns. Och ångest packar upp sig själv.

8 kommentarer:

  1. Flyttade du hemifrån eller flyttade din familj med? Jag tänker att det är så stor skillnad på att flytta ensam och att flytta tillsammans med sin familj, för då tar man ju liksom med sig en bit av det gamla ändå. Älskar din blogg, ditt sätt att skriva. <3

    SvaraRadera
  2. H: Jag flyttade själv. Och tack, det gör mig så himla glad!

    SvaraRadera
  3. Jeg er lei for at det måtte bli med på flyttelasset ditt. Jeg trodde også at det å flytte liksom skulle bety å forlate alle de tankene og følelsene. Men det gjør det jo ikke. De fins der fortsatt, forskjellen er bare at man er i en annen by. Men jeg tror at andre omgivelser kanskje kan hjelpe oss til å håndtere alt det vonde på en ny måte.

    Og så skulle jeg ønske at jeg hadde visst om at det var andre som også pakket opp flyttekartonger fulle av angst da jeg gjorde det selv for snart et år siden. Det hjelper å vite at man ikke er alene om ting.

    SvaraRadera
  4. känner igen mig! att flytta är nice!

    SvaraRadera
  5. Att flytta kan ju både vara befriande och betungande. :) Själv kände jag verkligen att det var dags att flytta hemifrån när jag gjorde det, även om det inte blev till någon ny stad.

    SvaraRadera
  6. Jag kommer att flytta i slutet av augusti, tror jag i alla fall, och för det mesta känns det himla tungt för jag lämnar allt. Fast jag tror ändå att så inte är fallet, jag lämnar en del men jag tar med mig så mycket och det som jag inte tar med mig kan komma dit eller så kan jag komma tillbaka någon gång.

    SvaraRadera
  7. Lisa: <3

    M: Du är så klok, precis så!

    Sofia: Ja, jag tror att alla människor behöver flytta ibland. För att få lite omväxling och perspektiv på saker och ting. På livet till exempel.

    Ponyo: Precis, man behöver ju inte alls flytta så himla långt för att det ska kännas.

    Su: Åh, jag tror att det kommer att bli jättebra med flytten. Och om inte så är det ju bara, som du säger, att flytta tillbaka.

    SvaraRadera