Och jag vill berätta så mycket för er. Som att jag såg honom idag. Han skrattade och hon skrattade, de var fina tillsammans och hennes ben var smalare än mina någonsin kommer att bli.
torsdag 6 maj 2010
17.
För några veckor sedan flyttade jag från någonting alldeles eget till något att dela. Och kanske är det därför som det har blivit så tyst här. Jag har nog lite svårt att skriva om saker innanför huden när någon som bryr sig om mig finns alldeles i närheten. Det känns liksom som att ljuga, det där att inte berätta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
din insida är så oändligt vacker!
SvaraRaderaönskar att jag kunde ta en fika med dig någon dag.
tror vi hade haft mycket att prata om!
<3
dina ord är underbara.
SvaraRaderahallå, jag saknar dig. finns så mycket att berätta.
SvaraRadera<3
nellie: åh, jag önskar att vi kunde fika flera dagar, du verkar så himla fin!
SvaraRaderaAnonym: Tack, tack, tack, det betyder ungefär allt för mig!
emma: fina emma! jag tänker på dig, och undrar hur du mår? puss!
åh din blogg är bland det finaste!!
SvaraRaderavilken fin lägenhet, älskar att den är så ljus. och hemtrevlig.
SvaraRaderadina ord är så vackra.
novemberrus: tack, tack, tack det gör mig himla glad!
SvaraRaderasomettbrevutanslut: tack finis, du vet att du gör mig lika glad varje gång!