lördag 18 december 2010

106.

Åh, jag vill så himla gärna berätta allt och lite till. Jag vet inte riktigt varför det känns så himla viktigt att jag gör det innan jag åker. Men kanske är det för att jag har en känsla av att det som har hänt snart kommer att vara över och jag vet inte om jag kommer kunna berätta om det här sen.

Jag vill aldrig att det ska vara över.

Den där natten; han höll om mig hela tiden, han andades i mitt hår och jag låg vaken och tänkte att det här har jag väntat på i tio månader nu ligger jag i hans säng och det är tidig fredag i december och jag ska aldrig, aldrig glömma det här. Ibland vaknade han till, då kramade han om mig lite hårdare, kysste mig i nacken, på axeln, längs med armen och sedan somnade han om igen. Jag låtsades sova hela tiden men åh, det var som att se världen rasa samman och bygga upp sig igen och igen och igen. Sen tänkte jag att jag struntar i om han bara vill ha mig ibland, struntar i om det här aldrig händer igen, struntar i allt bara den här natten är lång.

12 kommentarer:

  1. Åh, så fint!

    Jag berättade aldrig för dig, hur jag kände igen mig, och varför jag tyckte allt stämde in på mitt liv också. Men jag kände, att jag inte vill ta upp det, inte nu. Jag gör det så fort jag samlar ihop alla mina tankar!

    Det är så härligt att höra, att det löste sig , i alla fall lite grann ,för dig. Och det ger mig hopp, om att det kommer lösa sig för mig med.

    Min älskade pappa, sa till mig idag : "people who are meant to be togheter, always find their way to the end. " , och jag tror på det, så himla starkt.

    Ha det så bra utomlands A!

    SvaraRadera
  2. Jag förstår exakt vad du känner. Att man vill ha det lilla man kan få från den man är kär i. Det kvittar om det är 10 minuter eller 24 timmar. Jag lovar. Hade jag varit du, hade jag också betett mig så. Speciellt om han addar en på facebook efter en sån lång tid precis som om man betyder någonting för honom.

    Men. Om ni nu aldrig mer skulle ses igen. Så kommer du alltid tänka tillbaka på hur söt han var mot dig den fredagen i december och vilja ha honom ännu mer. Kanske försöka få kontakt med honom. Bekräftelse. Och det, min vän, kommer sluta i tårar. För jag har varit där.

    Det är skrämmande hur lik jag är dig ibland. Fast om han nu vill ha dig såklart. Så är jag glad för din skull. Men, vad säger din magkänsla egentligen?

    SvaraRadera
  3. Underbart skrivet.

    SvaraRadera
  4. Sånne fine, fine beretninger som denne er det som får meg til å fortsette å tro på at det som er meningen at skal hende, kommer til å skje. De som er ment til å treffe hverandre kommer til å gjøre det. Og jeg tror kanskje ikke det trenger å være foralltid, selv om man kan ønske og håpe det. Noen kommer inn i livene våre bare for en liten stund, men det de etterlater finns alltid der med oss, og kanskje det iblant er nok?

    SvaraRadera
  5. Känner igen situationen så mycket. Vackert.

    SvaraRadera
  6. mycket vackert, man känner igen sig i så mycket och jag gråter verkligen. du är så bra.

    SvaraRadera
  7. Hej! Spana gärna in min blogg på http://wordsbyme.se Där hittar duinlägg om min jul, mina senaste shoppingfynd, lite låttips osv.. Ha en trevlig dag!

    SvaraRadera
  8. Jag älskar hur du skriver. Går liksom rakt in i hjärtat och igenkännandefaktorn är nästan på max.

    SvaraRadera
  9. himmel och pannkaka vad fint!!

    SvaraRadera