söndag 25 juli 2010

57.

Jag frågar honom vad han skulle göra om han fick göra vad som helst i hela-hela världen just nu. I smyg hoppas jag att han ska säga att han vill vara lite närmare mig, fast det säger han inte. Han säger att han vill rädda någons liv.

Och han har ju ingen aning, men ibland känns det som att han skulle kunna rädda mig.

6 kommentarer:

  1. åh. du skriver alltid så fint.

    SvaraRadera
  2. åh. dina texter är fina. och den där killen verkar toppen.

    SvaraRadera
  3. dina texter får mig att rysa och man känner sig inte ensam om att känna lika dant.

    SvaraRadera
  4. Lisa: tack finaste! det betyder massor och det vet du!

    lina: tack! åh, han är så fin!

    Emma: tack, det betyder så himla mycket för mig!

    SvaraRadera
  5. sv: åh vad fint att det betyder massor för dig fina.

    SvaraRadera
  6. ibland känns det som att han skulle kunna rädda mig - men jag vet att han kommer sänka mig, omedvetet sänka det som än flyter - men ändå känns det som att han skulle kunna rädda mig och jag vet inte vad jag ska göra. om du eller någon vet hur man glömmer det man allra helst vill komma ihåg, snälla berätta.
    förresten, du skriver så fint, det vet du :*

    SvaraRadera