onsdag 7 juli 2010

48.

Ibland tänker jag på allt som vi gjorde, han och jag. Jag tänker inte så mycket på vad vi var. Mest på vad vi inte var.

Jag tänker på när vi låg i samma säng och det var i slutet av maj och jag sa att han kanske var min första kärlek. I samma stund som orden lämnade min mun visste jag att det inte var sant. Men ord går inte att ta tillbaka.

Men jag minns när vi satt på tunnelbanan sent på kvällarna och han letade efter min hand och jag tyckte om det. Eller när jag såg oss i ett skyltfönster och jag tänkte att vi var fina tillsammans. När han sa att vi borde åka fritt fall och jag sa aldrig i livet och en vecka senare så gjorde vi det. Jag minns hur mitt huvud passade precis under hans när vi stod nära.

Allt det där som inte kändes fånigt då, det kändes inte falskt. Men såhär i efterhand gör det det. Jag undrar om det betyder att vi inte var på riktigt. Om vi verkligen var fel. Det kändes inte så då. Och kanske var vi på riktigt. Men vi gick sönder i alla fall.

7 kommentarer:

  1. Jeg hadde tenkt til å kommentere noe annet, men da jeg leste det siste avsnittet var jeg nødt til å si noe om det i stedet. For jeg må bare si at jeg velger å tro på at sånne ting betyr noe. Det ER stort og det ER viktig hvis det føles sånn. Og visst kan det føles som om det ikke var på riktig hvis det ødelegges, jeg vet akkurat hva du mener. Men jeg velger å tro at hvis det betydde noe for deg da det skjedde, så vil det alltid være virkelig og stort. Ingen kan ta fra deg minner som er virkelige for deg.

    SvaraRadera
  2. Av det livet visat mig hittills har jag lärt mig att allting går sönder i slutändan. Vissa saker varar längre än andra, men det kommer alltid till en punkt då allt tar slut. Om något känns äkta och rätt, om så bara för en sekund, så är det dock alltid värt det. Även om det/man går sönder till slut. Hellre uppleva och känna, än leva i likgiltighet. Kram på dig.

    SvaraRadera
  3. För mig så känns det som att, när det går sönder och inte existerar det är då det börjar kännas falskt.

    SvaraRadera
  4. och ja, jag håller med. jag kan knappt tänka på att jag vart tillsammans med mitt ex och nu när jag tänkt efteråt var ju inte vårt förhållande ett dugg bra. fast vi hade ju vissa fina stunder med, men inte var det så himla många eller jag vet inte.

    SvaraRadera
  5. M: Åh, jag hoppas att det är så.

    tea: Jag tror att du har rätt. Om man nu kan ha det om sånt här. Kram!

    Su: Exakt så menar jag.

    Lisa: Åh, ibland känner jag också så! Och tack! Och tusen kramar till dig!

    SvaraRadera
  6. åhhh så vackert. dör lite på dina texter fina du.

    SvaraRadera