onsdag 13 oktober 2010

80.

Jag får höra ganska ofta att jag inte är den jag ser ut att vara. Till en början kan jag nog ge intryck av att vara en väldigt balanserad och organiserad människa. De som lär känna mig vet att jag mest är kaos. De som känner mig ännu lite bättre vet att jag är ett organiserat kaos. För bland oordning och förvirring finns också en speciell slags ordning.

Utöver detta är jag dessutom rysligt tankspridd. Sådär att det blir jobbigt, mest för mig men även för folk i min omgivning. Och jag tappar bort saker jätteofta. Det är vantar, kamerasladdar, tröjor, busskort, armband, mobiltelefoner och så vidare och vidare i en evighet. Jag är inte så fäst vid materiella saker, och det är ju himla tur. Men, och det här är det ju ingen som vet någonting om, mest så tappar jag bort mig själv. Hela-hela tiden. Och på sätt och vis känns det som att jag liksom aldrig hittar tillbaka.

2 kommentarer:

  1. åh vad jag känner igen mig! det är precis som att du berättar om mig. allt med att vara tankspridd och tappa bort saker, till att aldrig riktigt hitta sig själv. tänk att någon är som jag.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker verkligen om din fina blogg och du är väldigt begåvad när det kommer till ord.

    SvaraRadera