onsdag 8 februari 2012

211.

Fy nu har det blivit sådär svårt igen. Orkar inte mata ångesten. Vill bara bort här ifrån. Orkar inte bo i samma stad som honom längre.

Saken är den att jag inte längre längtar. Finns ingenting att längta efter. Därför känns det här ganska meningslöst.

Ungefär som kärlek. Helt meningslöst. Bara förstör oss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar