måndag 18 februari 2013

277.

Han skär apelsinerna med brödkniven, men jag glömmer bort att säga att han borde ta en kniv med rakt blad istället. För fastän det nästan börjar bli helt vanligt så känns det fortfarande sådär jättemycket i hela kroppen varje morgon han står där tillsammans med mig, och jag glömmer bort tid och rum och vad jag ska säga och äggen blir alltid kokta trettio sekunder för länge. 


2 kommentarer:

  1. Har kommenterat innan, tjejen med brustet hjärta efter tre och ett halvt år tillsammans med världens finaste här! Ville bara säga att det hjälper att gå in här när livet är alldeles för hemskt och läsa om din lycka. Det hjälper mig att inse att jag kommer få känna så igen, den där härliga bubbliga känslan. Jag måste bara vänta på min tur. Under tiden gläds jag åt att det äntligen blivit din tur! Ville nog bara säga tack för att du hjälper mig så mycket utan att ens vara medveten om det. Kram.

    SvaraRadera
  2. Hej fina vännen!
    Om jag inte minns helt fel tipsade du om boken "När du blundar tittar jag" och har sedan jag läst boken "Jag behöver dig mer än jag älskar dig men jag älskar dig så himla mycket" letat som en galning efter den. Men den verkar dessvärre inte gå att få tag i, min fråga är därmed vart du hittat den? Blir så himla ledsen när jag tänker på att jag kanske aldrig kommer få läsa den.

    SvaraRadera